Jag är ingen campingperson och vår familj är inte några trogna campare.
Jag gillar inte att bo i tält eller i små stugor utan vatten och avlopp.
Men visst kan jag stå ut en natt....men sedan är det nog.
Jag föredrar större ytor, en dusch och toalett på nära håll och ett eget kök.
Men då och då besöker vi faktiskt campingar.
Nu senast i Karlstad i samband med sonens hockeyläger.
Men för vår del blev det varken tält, husvagn eller campingstuga. Vi valde istället det något bekvämare alternativet med stor stuga inklusive både vatten, avlopp och eget kök.
Det blev några mysiga dagar med sol, bad och umgänge på en fin strand med omnejd.
Men tillbaka till det här med camping.
Man måste nog vara speciella personligheter för att kunna njuta fullt ut av det livet.
Inte vara för bekväm.
Inte ha för höga krav.
Och dessutom vara både social och ta lätt på saker och ting.
Samt ha ett stort tålamod.
För om man skall dela på de flesta ytor och aktiviteter under dygnets alla timmar, så krävs det tålamod.
Men samtidigt kan jag känna en viss avundsjuka för dessa människor som klarar att leva detta livet och som kan se det positiva med det.
För självklart finns det mycket att vinna på just campinglivet.
Vilken gemenskap.
Både inom familjen och bland vännerna på campingen.
Men som sagt jag erkänner att tält, husvagn eller liten campingstuga inte är för mig.
Jag är alldeles för bekväm för det.
Och har alldeles för lite tålamod.
Tur det finns alternativ!